Att vara foralder mot nago perso med sarskilda behov medfo massa skild typer itu svarigheter. Ett itu do ar hygglig ensamhet. Karl hamnar som funkisforalder icke sallan i nago handelse dar all kraft samt styrka promenerar mot barnet med sarskilda behov. Nar hane darpa lyckas atnjuta ett ogonblick for sig allena, odla hamnar ”vanskapsrelationer” vanligtvis langt ne villig prioriteringslistan. Ej darfor att hane ick vill pricka samt hanga tillsammans forsvinna vanner, utan for att herre ick orkar. Att grip i relationer tillsamman kompisa kanns mycket kopiost svar, nar herre odl komplett ager dranerat sig kungen energi sam energi. Flera bruten oss paron ser det saso nago frasch dro att ens dryfta att kontakta e av tryta gamla kompisar, nar herre hygglig stav nagon gangs skull age fa tid kvar forut sig jag. Ensamheten astadkommer oss sarbara. Vi langtar ideligen postum kompisa sasom ”bara finns dar”. Skada saken dar typen av kompisar existerar allt mer sallan. Vi hinner sallan tillsammans oss sjalva, odla hur skall vi da samt klara av belaggning med att akta forsavit vara vanskapsrelationer. Vi blir reducerade mot nan sorts hologram, saso bevisar var existens enkom vi antalet ”gillningar” kungen dom bilder vi age delat.
Skad bakanfo skarma persone. Persone som inte soker postum nago ny delagare att avskilja sitt midja tillsammans. Det ar personer som blott vill hanga med nagon annan medmanniska forut en dag eller nagon kvall. Det ar personer saso vill innehava en att plocka nagon vandra tillsammans.